Indirekt indirekt bekräftelse

Just när jag kämpat färdigt med metaforen om känslotillståndet som ett tyst mörkt rum så slungas jag ut från det i en explosion av glädje och stolthet. Varför? Min gitarr har varit med på tv! Jag upptäckte precis att cirka en kvarts miljon människor (svenskar) i fredags kväll såg min fina elgitarr på prime time television. Och betydligt fler kunde höra den tidigare under dagen. Den var sannerligen i goda händer. Det finns inga gränser över min stolthet. Eller fånighet heller för den delen. Men det här är troligtvis det närmaste jag kommer att stå på scenen under en arenakonsert. "Pretty fucking far from it" kanske somliga skulle säga. "Still not so fucking pjåkigt" svarar jag.